...

Jag kan konstatera att Malins svensklärare har noll koll på riktigt fin prosa.

Milk's favorite cookie

Helena, vi borde träffas snart. Jag äter upp din present.


Spökstad

Fånigt, men ack så sant. Jag har nämligen gått och blivit en grymt rutinerad vampryrvetare. Denna fascination för blodsugande parasiter förstår jag mig inte riktigt på, men, besatt är jag allt. Och det kan bara sluta på ett mycket opassande sätt.

New York, New York. You're gonna love it here!

Oh boy, it feels good to be home!

Onsdag

Oh my. Nu ska jag börja packa.

Cat Power – New York

Ung och lojal

Härligt. Jo, riktigt jäkla superhärligt. Här sitter jag hemma hos Tess, själv, medan dom andra är ute och roar sig på Berns. Fy för jobb.

Zömn

Sovdags. Igår var en ansträngande dag. Ska dock inte gå närmare in på det, för som sagt: sovdags.

I won't soothe your pain

Oh my, säger jag bara. Jag trodde att det var fysiskt (och psykiskt för den delen) omöjligt för mig att äta så extremt mycket som jag har gjort de senaste dagarna. Men nej. Inte alls. Jag proppar mig full med spykänslor och smaskar kväljningar upprepade gånger. Och jag lär mig aldrig. Som man säger: man kan inte lära en gammal hund att sitta.

Local Natives – Airplanes

Skärpning

Nej nu, nu ska jag banne mig ta och skärpa till mig. Den här bloggen ska numera inte vara något halvhjärtat projekt. Den ska bli mitt allt, min Gud. Eller jo, vi kanske inte ska gå riktigt så långt.

Hur som helst. Idag är det födelsedag för min del. De fina gamla traditionerna var som bortblåsta. Ingen väckning genom sång, ingen frukost på sängen, inga tulpaner, presenter på kvällen istället för på morgonen. Hur överlevde jag? Trots "the lack of traditions" blev min födelsedag underbar. Kan det bero på det nästan icke-existerande förväntningarna? I think not. Jag tror, mina vänner, att jag äntligen har vuxit upp. Som Ellinor sa igår: vi börjar nog bli gamla.

Puss.

Var en man, för Guds skull



Bittert. Som jag har längtat efter det där brevet. Brevet som gör mig lite rikare och lite lyckligare (materialist, javisst!). Tyvärr visade det sig då att jag istället för att få inkassera de hundralappar jag så förtvivlat ville ha, måste betala in pengar istället. Jag säger det igen, bittert.

Men men, man kan inte gå och vältra sig i sorg en halv evighet. Särskilt inte nu när det är vår. För nu mina underbara små fantasivänner, nu är det faktiskt vår. För att hylla Herr Vinters bortgång hade vi picknick på lunchrasten. Att ligga på en bergshäll i solen och röka, det är extremt mycket lycka det. Inte riktigt lika mycket lycka är en uppsats vid namn "Imperialism". Nu ska jag gå och dö lite inombords.

Update [14/4 2010 22:14]:

Jag såg en groda gå över gatan nyss, for real. Det är definitivt vår.


Parachutes

Lycka! I think not. Snarare är det den där äckliga ångesten som kryper sig på nu när det är blott en dag kvar. Som vanligt har detta lov varit relativt innehållslöst bortsett från några enstaka saker. En fest här, lite jobb där. Inget stort. Bästa dagen på lovet var den då jag satt en hel dag framför tvn med ett fint Lammkött och såg på matprogram. Sannerligen lycka. På hög nivå.

http://www.youtube.com/watch?v=rmbA4i_ugnc


Hahah

Förresten, vi visste ju alla att Silvio Berlusconi var en omtyckt man. Men är inte det här lite överdrivet?

http://www.youtube.com/watch?v=Wzn1iFkKt_I&feature=player_embedded


AAH! Påskharen!

Nu, nu ska jag ut och gömma påskägg. Det kommer att bli grymt.

Puss!

I'm always on a drug



Jo, just det mina vänner. Jag är övertygad om att den där Gud snart kommer att straffa mig för att jag konstant går och upprepar för mig själv att: jo, jag har nog fått lite mjukare hud sen jag köpte dom där nya grejorna. Det kommer bli en så kallad "divine intervention", fast inget gott med det inte. Jo, i varje fall, jag väntar med spänning.

Nordpolen – Skimret


Jag som hänger med kändisar




Igår var jag ute och sprang med Patrick Wolf. Ville bara säga det.

Om

Min profilbild

Tilda

RSS 2.0