friendlypeoplemakingnoise

Gaosh. Jag vill inte skriva här längre. Mitt liv är så fucking ointressant just nu så jag har ändå inget att dela med mig av. Jag har extrema humörsvängningar, mina fötter är förfrusna och skolan är, som vanligt, bajs. Jag kräver lov, värme och sköna människor. Och jag vill ha det nu.

Queen – I Want It All

Idag konstaterade jag att jag längtade till sommaren. Och våren. Det kanske snarare är så att jag längtar mig bort från vintern. Från den äckligt vita snön, kylan och trötta människor. Jag vill kunna sitta i en ring på marken och koka pasta. Gunga utan att frysa ihjäl, sjunga högt "Favorite Waste Of Time" och vara glad. Ellinor ställde förresten en fråga idag, om när jag är lycklig. Kanske är värt att fundera på.

Idag har det studerats och semlor har förtärits - en tröst för naturkunskapsprovet som gick åt helvetet. Jag tyckte jag förtjänade det. Dagen insikt var att jag nu förstår varför man byter tecken inne i parantesen om det är ett minustecken framför. Bådar gott inför matteprovet på fredag, undrar dock varför jag inte fått den insikten tidigare. Det hade hjälpt på de andra proven.

Bra böcker ska läsas flera gånger. Annars är det fy skam.

Igår låg jag i badet i flera timmar och steg inte upp förrän vattnet blivit kallt och oinbjudande. Jag funderade över konstiga saker och kände mig ambivalent inför saker jag inte ska gå närmare in på. När jag gick in på mitt rum föreställde jag mig att det låg madrasser och kuddar på golvet att slänga mig på. Det visade sig vara på riktigt. Där låg jag ett tag och tänkte att livet borde vara madrasserat. På kvällen blev min hjärna seg av illegala preparat. Jag gissar att det dröjer kvar lite slaggprodukter som inte gått bort än.

Igår var jag hemma från skolan. På grund av sjukdom. Naturkunskapsbäckerna låg och stirrade på mig, försökte ge mig dåligt samvete. Det fungerade inte överhuvudtaget. Istället täckte jag över böckerna med en kofta (som visserligen ska föreställa min jacka) och lät dom stirra i mörkret. Det är lustigt hur jag gör vad som helst för att slippa studera. Jag tycker att det är snuskigt tråkigt att behöva läsa om något jag vet att jag aldrig kommer att ha användning för i riktiga livet. Nästa gång ska jag stirra tillbaka och böckerna kommer bli tvugna att slänga en kofta över mig.

Killen på Sickla Foto är min hjälte. Numera har mina lomo-kameror film. Och det är inte heller vilken film som helst. Denna film har diskuterats i säkert en halvtimma. Stackars människa.. Men han kan vara lugn, nu kommer jag inte tillbaka på ett tag.

Jag vill gärna kunna säga att det har gått extremt bra för mig att plugga idag. Så är inte fallet. Jag har nämligen suttit framför min fysikbok i närmare två timmar nu medan jag förgäves har försökt lösa ett fucking olösbart tal. Om talet hade varit vid liv hade jag velat döda det. Så nu ger jag upp. Ett vidrigt litet tal har fått mig att retirera.

Definitivt värt ett inlägg mina vänner. Gissa var jag var någonstans ikväll? Jo, på FUCKING DEPECHE MODES konsert! Oslagbart? Jovisst, mina öron har inte mått så bra på länge.

Men jag vill varna er. Säljarna utanför konserterna är sluga varelser. Dom är inte av denna värld. Och det dom håller på med, det mitt herrskap, kallas organiserad brottslighet.